Hej där!
Det va ..... längesen!
NU är det så att jag har gjort min sista riktiga skoldag på min undersköterska utbildning. Jag är alltså klar!?!? Den 9de januari 2015 så får vi vårt diplom. Det känns jävligt jobbigt om jag ska vara ärlig. Dessa två åren har gjort mig till en helt annan människa, jag tror på mig själv, jag vet vad jag ska göra i resten av mitt liv, jag har lärt mig så otroligt mycket och jag har träffat människor jag ALDRIG kommer släppa i mitt liv. Människor med hjärtan av guld. I skrivande stund så fäller jag några tårar för jag är så otroligt lycklig. Jag trodde aldrig i hela mitt liv att jag skulle klara av detta, att jag Alette som aldrig haft ett Godkänt ( förutom i syslöjd och hemkunskap ) i hela mitt liv nu sitter med en utbildning. Jag kommer att läsa vidare, SEN! Just nu är planerna som specialiserad undersköterska inom akutsjukvård. Men det tar vi sen.
Just nu så sitter inte bara jag utan nästan alla andra i min klass utan jobb, och ja vården behöver mer personal med det finns inte pengar eller sunt förnuft när det kommer till prioriteringar i Sverige.
Det är bättre att lägga pengar på annat.. Men någon stans långt inne i mitt hjärta vet jag att vi kommer få jobba. Världen behöver oss frågan är bara NÄR!
Jag har i alla fall några få pass inbokade under jul och nyår hos vårdlaget där hela min dröm började om att vara undersköterska och få vara och arbeta med andra människor som behöver JUST MIG för att klara av sin dag. Jag älskar att komma och jobba hos mina älskade Karlbergare! Både personal och våra gamla <3
Men tillbaka till det som var tanken med detta inlägg.
Ingen skola = mer tid
inget jobb = mer tid
sen hoppas jag ju på hela mitt liv att jag kommer få jobba häcken av mig MEN får jag inte det så bli ni lidande istl.
Jag har precis varit sjuk sedan i Torsdags och vart ”helt” okej igår kväll så jag håller mig på det säkra och vilar någon dag till innan det är dags att träna igen.
Har haft otrolig träningsabstinens under dessa dagar.. kroppen skriker efter tunga vikter, glädje och de där ruset av endorfiner.
Jag har under dessa dagar legat och kollat på styrke och tyngdlyftnings klipp o de gjorde inte hela saken bättre MEN nu är jag taggad till tusen.
Jag har till viss del nya mål för 2015 ;)
Mer om de senare..
Jag önskar mig en kamera i julklapp så de kan bli lite fina bilder här på bloggen och jag hoppas att jag kommer hålla i denna gång.
Förutom min träning så är mitt liv ganska ”tråkigt”. Jag tränar, äter, jobbar och sover.. Min sambo precis samma sak.
Jag är aldrig ute i slirar då jag är ”nykterist” och varit i ca 3.5 år?
NU vet jag inte riktigt vart detta slutar men ja.. vill NI att jag ska ta upp detta igen och blogga på ordentligt?
Kost & träning ? Något annat ?
Puss på er så länge ! ;)
Man kan se frisk ut på utsidan, men frågan är hur personen mår på insidan.